kampanjekonomi

 

Kom ihåg åtminstone dessa

  • Jag har öppnat ett kampanjkonto eller upprättat annan bokföring.
  • Jag har gjort en preliminär kampanjbudget.
  • Jag har gjort en finansieringsplan och i den skrivit upp alla aktörer som jag tänker be om bidrag till min valkampanj (se mallen för en finansieringsplan i uppgiftsboken i slutet av denna guide).
  • Jag har skrivit en stödansökan till alla aktörerna som är listade i finansieringsplanen.
  • Jag har tagit till mig de bestämmelser och begränsningar som gäller valfinansiering.

Pengar avgör inte allt men de hjälper på traven

Pengar avgör inte valresultatet, men det är väldigt svårt att föra en valkampanj utan pengar. Utan resurser kan man inte genomföra en lyckad kampanj. De viktigaste kampanjresurserna är arbetet som utförs av de frivilliga samt de pengar som finns till kampanjens förfogande.

En stor del av pengarna går till att öka synligheten. Även om en del röster kan erhållas med face-to-face -kontakter måste resten av väljarna övertygas genom diverse medier och valmaterial. Allt detta kostar. Därför är ekonomin en viktig del av vilken kampanj som helst och en noggrann skötsel av finanserna avgör hur man lyckas med allt annat. I detta kapitel går vi på djupet med hur man i praktiken organiserar finanserna i en valkampanj, planerar inkomster och utgifter samt anskaffar medel. Vi sätter oss också in i regler som gäller valfinansiering.

Lär dig grunderna

Som all annan god ekonomi grundar sig även en kampanjs ekonomiförvaltning på två tumregler:

  1.   Planera på förhand: utan en vettig plan kan pengarna inte användas på ett vettigt sätt.
  2.   Håll dig ajour: bokför inkomster och utgifter i takt med att de uppstår.

Det viktigaste planeringsredskapet får man genom att upprätta en bra kampanjbudget. Det lönar sig att göra kampanjbudgeten alldeles i början av kampanjen. Om omständigheterna senare ändras (kampanjen får till exempel en avsevärd donation som möjliggör en större användning av pengar än vad tidigare förutsetts) är det helt okej att ändra planerna; att inte ha några planer alls är däremot inte okej. En aktuell uppföljning är ändå minst lika viktigt som planering. Om inte kampanjens räkningar och erhållna valbidrag bokförs är det omöjligt att veta hur mycket pengar det ännu finns att tillgå. Då lever kampanjen snabbt över sina tillgångar. Dessutom är övervakningen av kampanjens penningtrafik kritiskt för öppenheten inom valfinansiering som är viktig för De Gröna: alla kandidaterna bör vara redan före valdagen beredda på att redogöra för väljarna för inkomster och utgifter i sina valkampanjer.

Kampanjkonto och beskattningen av en kampanj

För att hålla pengarna som anknyter till valet skilt från sina egna (privata) inkomster och utgifter krävs det ett skilt kampanjkonto för varje kampanj. Via detta konto sköts all inkomst- och utgiftstrafik för kampanjen: dit styrs bidrag och från det betalas valrelaterade räkningar. På det sättet ser man användningen av kampanjenpengarna direkt på ett kontoutdrag. Också kandidatens egna medel med vilka kampanjen finansieras överförs till kampanjen med en transaktion från kandidatens privata brukskonto till kampanjkontot. Det är nödvändigt att allokera alla valrelaterade pengar till kampanjkontot och få alla pengarna som anknyter till valet (förutom kontantbetalningar) att gå endast via kampanjkontot.

Alla kandidater som är redovisningsskyldiga i fråga om valfinansiering (se nedan om lagar som gäller valfinansiering) ska efter valet genom ett kampanjkontoutdrag (eller på något annat liknande sätt) vid behov kunna påvisa att de uppgifter som i valfinansieringsredovisningen lämnats in till myndigheterna är riktiga.

Om kampanjkontot är registrerat i kandidatens namn anser skattemyndigheten kampanjen vara en del av kandidatens privathushåll och mottagna valbidrag skattepliktiga gåvor för kandidaten (högst 5 000 euro från samma givare under tre års tid); även den utförda medelanskaffningen mot vederlag kan anses vara en skattebelagd näringsverksamhet.
Om kampanjkontot är registrerat i stödgruppens (t.ex. kampanjchefens eller den ekonomiansvarigas) namn, klassificerar skattemyndigheten kampanjen som ett allmännyttigt samfund som är befriat från gåvo- och inkomstskatt.

Det behövs en ekonomiansvarig

En kampanj behöver någon som ansvarar för ekonomin. Denna ansvarsperson, det vill säga kampanjens ekonomiansvariga:

  • bokför kampanjens inkomster och utgifter,
  • övervakar hur budgeten följs,
  • betalar räkningar och sköter annan ekonomiförvaltning.

Den ekonomiansvariga ska framför allt kunna betala räkningar i tid, hålla reda på kvitton och skriva upp faktiska utgifter i budgetuppföljningen. Man behöver inte behärska bokföring i ordets egentliga bemärkelse.

Den ekonomiansvariga ska också se till att kampanjens inkomster (som donationer och försäljning av kampanjprodukterna) bokförs kvickt och rätt innan de glöms bort. Dessutom sköter den ekonomiansvariga kampanjens kontantkassa. Det lönar sig att också ha en riktig kontantkassa: något litet kassaskrin eller en tillräckligt stor plånbok.

I varje kampanj ska det bestämmas hur den ekonomiansvariga kan sköta räkningarna och bokföringen på ett smidigt sätt. Det tydligaste är att styra räkningarna direkt till den ekonomiansvariga som också har bankkoderna till kampanjkontot. Kandidaten borde aldrig hamna i rollen av den ekonomiansvariga för sin egen kampanj. Speciellt i en stor kampanj bör kandidaten koncentrera sig på att ta hand om väljare, inte om att betala räkningar eller specificera inkomster och utgifter!

En väldigt enkel bokföring

Av en kandidat förutsätts inte dubbel bokföring i enlighet med bokföringslagen och därför är ekonomiförvaltningen i en vanlig kampanj mycket lätt: bokföringen är inte formbunden – det räcker med att tydligt dokumentera inkomster och utgifter. Det finns en färdig tabellmall för den enkla bokföring som förutsätts i ett vanligt riksdags- eller kommunalval och mallen bör användas av den ekonomiansvariga som ett verktyg för att dokumentera kampanjens inkomster och utgifter samt övervaka hur budgeten följs. Mallen delas ut till kandidaterna med materialet för ekonomiskolning i samband med varje val. Du kan vid behov förfråga dig om den hos den förening som ställt upp dig för val.

Uppgörande av kampanjbudget

En kampanjbudget är en plan om kampanjens inkomster och utgifter. Båda delarna är lika viktiga. Alltför många valkampanjer har gått omkull på grund av att man inte tillräckligt noga övervägt vad man tänker göra och vad man har råd med. Å andra sidan påbörjar man inte heller anskaffningen av medel i god tid om man underskattat utgifterna (eller inte planerat för dem överhuvudtaget).

En förhandsplanering av hur man tänker använda pengarna är också viktigt för att undvika det så kallade valvansinnet. Man ska akta sig för varnande exempel på kandidater som i de sista veckornas yra och med hopp om att bli invalda fattar panikbeslut och exempelvis utökar sin budget mångfaldigt med paniklån. Det här leder lätt till dyra felbedömningar.

Fundera alltså noggrant på följande:

  • Vad tänker du använda pengarna till?
  • Hur mycket pengar tänker du använda till det?
  • Varifrån får du dessa pengar?

Starta din kampanj med att bilda en helhetsuppfattning om hur du använder pengarna. Hur omfattande kampanj tänker du föra? Hur mycket pengar kan du själv använda till den och hur mycket kan du få in? Vad har du planerat att göra under valkampanjen, hur mycket kommer det att kosta?

Du ska vara ambitiös men realistisk i din planering. Att ställa upp som ett partis kandidat i demokratins tjänst är väldigt viktigt och ärorikt – man bör inte ställa upp generat och anspråkslöst. Under kampanjens lopp blir man troligtvis ändå tvungen att se över sina planer om man i början planerat en alltför liten kampanj. Samtidigt ska du hålla huvudet kallt: planera inte kampanjen över dina tillgångar.

Budgetens struktur

Det är klokt att gruppera inkomster och utgifter enligt samma princip som en kandidat enligt lagen ska följa vid redovisning av sin valfinansiering.

Specifikation av utgifter

  1. Valreklam (endast de utgifter som anknyter till spaltutrymme, sändningstid, webbsidor, inte produktionskostnaderna för reklamen) i
    a) tidningar, gratisutdelning och tidskrifter,
    b) radio
    c) television
    d) informationsnätverk
    e) andra kommunikationsmedel (t.ex. företagskalendrar i vilka man köper reklamutrymme)
  2. Utomhusreklam (t.ex. reklam invid gata och väg, reklam i kollektiv trafik, inklusive kostnader for tryck och distribution av reklam).
  3. Anskaffning av valtidningar, broschyrer och andra tryckalster (t.ex. kostnader for tryck och distribution)
  4. Planering av reklam (t.ex. kostnader för layout, anställning av en grafiker eller en reklambyrå)
  5. Valevenemang (t.ex. hyror av lokal, gager, servering, reseersättningar, affischer vid evenemang. flygblad).
  6. Övriga kostnader (t.ex. anskaffningskostnader för kampanjprodukter, stödgruppens möteskostnader, kandidatavgift)

Specifikation av utgifter

  1. Kandidatens egna medel
  2. Lån som kandidaten tagit upp, inklusive obetalda räkningar vid tidpunkten för redovisning.
  3. All valbidrag som kandidaten har mottagit från
    a)     privatpersoner
    b) firmor
    c) partiet
    d) partiföreningar
    e) andra håll

Inkomstplanering: hur får jag pengar?

Utgiftssidan har granskats i andra delar av den här guiden, men det är nödvändigt att även tänka på inkomsterna: hur kan jag få mera medel till kampanjen?

Gröna kampanjer belastas inte av skumma gudfäder eller mystiska valfinansiärer från tillväxtregioner. Principen och utgångspunkten för vår verksamhet är att valfinansieringen bör vara öppen och transparent samt informationen om den tillgänglig för väljarna redan innan valet. Det egentliga problemet med De Grönas valfinansiering är snarare det att väldigt många människor stöder gröna värden och frågor som de gröna kandidaterna driver och kan således även tänka sig att stöda dem finansiellt men oftast vi vet inte hur vi ska möjliggöra det för dem – vi vet inte hur vi ska be om finansiellt stöd.

I anskaffning av medel behövs framför allt mod och ambition. Det finns antagligen mycket fler människor – och möjligtvis även företag, föreningar eller andra aktörer – än du tror, som skulle kunna vilja stöda just en sådan kandidat som dig. Faktum är ändå att du får ingenting om du inte ber om det. Det största utmaningen de gröna kandidaterna har är att våga be om pengar till den egna kampanjen. I början kan det kännas besvärligt: varför är just min kandidatur så viktig att någon skulle vilja ge pengar till att stöda den? Du ska ändå komma ihåg att du inte ber om pengar för egen vinst – du ber om pengar till de frågor du driver.

Vem får jag fråga då? Till att börja med är det bra att sätta sig ner och göra en förteckning över alla möjliga vänner, släktingar och bekanta som man kan vända sig till. Kontakta varenda en, berätta att du ställer upp som kandidat och välkomna dem att stöda din kampanj. Även om de inte vill komma med i stödgruppen kan flera av dem vara villiga att bidra med några tio- eller hundralappar.

Därefter lönar det sig att kartlägga andra eventuella aktörer som kan vara intresserade av att bidra lite till din kampanj – till exempel dina lokala företag inom grön teknologi. Det finns flera möjligheter. Gör en förteckning över dina egna och din stödgrupps medlemmars kontakter. Har någon av er kontakter som kan hjälpa till med att be om stöd? Naturligtvis tilltalar inte ett likadant meddelande alla. Överväg innehållet, motiveringarna och tonen i ditt budskap i enlighet med vem du riktar det till.

En noggrant organiserad medelanskaffning avslutas inte efter en ynka kontakt våren före valet. Under kampanjens lopp kommer nya människor att ansluta sig till din stödgrupp och flera potentiella bidragsgivare kan tända på idén att ge bidrag först när valet konkret står för dörren.

Kom alltid ihåg det viktigaste ordet inom medelanskaffningen: TACK. Tacka – personligen om möjligt – alla som du får bidrag av. 

Olika sätt för medelanskaffning

Donationer

Det vanligaste sättet för privatpersoner, företag och samfund att stöda en kandidats kampanj är att donera pengar direkt. Det finns ingen summa som är för liten för att doneras: ”Många bäckar små gör en stor å.” Om hundra personer ger en tia var får man redan ihop 1000 euro i inkomst.

På partiets sidor finns ett lättanvänt donationsverktyg för kandidaters medelanskaffning. Det lönar sig att länka till donationsverktyget från och marknadsföra det på din egen webbsida. Via partiet kan du samla pengar på ditt kampanjkonto, och partiet sköter om sådana rapporter som lagen om penninginsamlingar förutsätter. Det viktigaste är att kunna be om donationer också när det gäller små summor. Det är de kandidater som aktivt informerar om möjligheten till en donation som också får donationer. Du får knappast in pengar om du inte ber om det. Kom ihåg att en personlig förfrågan är alltid effektivare än ett massmeddelande.

Observera också att försäljning av kampanjprodukter, såsom t-skjortor, böcker eller seminariebiljetter är medelanskaffning mot vederlag (donatorn får med andra ord någonting i gengäld) till skillnad från penninginsamling utan motprestation som avses i lag om penninginsamlingar. Till följd av detta kan inte betalningar för kampanjprodukter göras med hjälp av donationsverktyget och man måste be donatorn om att göra en inbetalning direkt på kandidatens valkonto.

Kampanjprodukter

Förutom att ge pengar direkt kan man enkelt stöda en tilltalande kandidats valkampanj genom att köpa någon produkt ur dennes valkampanj: en t-skjorta, en bok eller motsvarande. För att kunna utgöra en del av medelanskaffningen ska en produkt ha tillräcklig täckning, alltså ska intäkterna för den vara betydligt större än anskaffningsvärdet (tumregel: intäkterna ska vara minst tre gånger större än kostnaderna).

Med i medelanskaffningen lönar det sig inte att ha med en enda produkt som inte klart inbringar pengar till kampanjkassan. När man gör en uppskattning av intäkterna bör man också räkna med den tid och möda man har satt på planeringen. För varje produkt måste man överväga följande: Vilken roll har den här produkten i genomförandet av min kampanj? Vad vill man uppnå med den? Inkomster, synlighet bland sin målgrupp, förankring hos dem som stöder en, eller en kombination av dessa?

Evenemang för medelanskaffning

I en valkampanj är ett valseminarium med dyra inträdesbiljetter ett typiskt exempel på evenemang för medelanskaffning. Andra exempel är fester med inträdesavgift, tillställningar för barn, konserter osv.

Evenemanget för medelanskaffning ska ha ett tydligt koncept som överensstämmer med den egna kandidatprofilen. För att ordna ett seminarium förutsätts det till exempel att kandidaten är tillräckligt känd – eller förmår att locka andra kända talare att delta i seminariet så att deltagarna upplever evenemanget tillräckligt intressant för att slanta upp för det. Om kandidaten har ett stort kontaktnätverk och en entusiastisk stödgrupp kan hen istället ordna en fest för dess medlemmar i form av en öppningsceremoni. Det är lika oumbärligt att realistiskt planera för de förväntade inkomsterna. Eftersom lyckade festarrangemang kräver mycket tid och möda (eventuellt också pengar) ska man inte sätta igång med dem om det inte finns skäl att tro att konceptet verkligen fungerar.

Talkoarbete

Aktiva medlemmar av stödgruppen kan tillsammans tjäna in pengar åt kampanjen genom att göra saker tillsammans. Att kratta på gårdar eller plocka jordgubbar samt utföra städtalkon är sätt för att samla in medel med talkoarbete: man samlar ihop en grupp, söker ett objekt där starka armar behövs för en bestämd tid till något tydligt arbete, får det avklarat och redovisar inkomsterna till kampanjen. Dylik medelanskaffning bör påbörjas i så god tid som möjligt – strax före valet har alla viktigare saker för sig än att städa skräp efter en konsert – till exempel att försöka nå väljare. I stället är alla gemensamma aktiviteter över ett halvt år före valet ett bra sätt att erbjuda entusiastiska medlemmar av stödgruppen någonting att göra när det ännu inte lönar sig att stå på gatan och dela ut broschyrer.

Andra sätt

Det finns ingenting som hindrar medlemmarna av stödgruppen att utöver talkoarbetet också organisera annat. En insamling av grejer som man exempelvis ordnar inom stödgruppen och vars skörd man säljer på ett lopptorg kan vara ett fungerande sätt att skaffa pengar och samtidigt hjälpa folk att bli av med saker som ligger oanvända.

Tillstånd till penninginsamling

Enligt lagen om penninginsamlingar krävs det ett tillstånd till penninginsamling när det handlar om att vädja till allmänheten utan motprestation. Med ”allmänhet” avses här en grupp personer som inte avgränsats eller fastställts på förhand. Att ta upp kollekt under en sluten sammankomst är alltså inte en insamling som kräver ett tillstånd och samma gäller en e-post till stödgruppen eller det att man i ett personligt brev ber släktingar, vänner och bekanta om pengar. En insamling som förutsätter ett tillstånd är däremot en vädjan riktad till allmänheten på gatan, i en tidningsannons, på en webbsida eller i en broschyr.

Partiet har tillstånd till penninginsamling och det möjliggör penninginsamling till kandidaternas kampanjer. Från insamlingskontot överförs de bidrag som varje kandidat mottagit vidare till kandidatens kampanjkonto. Insamling med partiets insamlingstillstånd sker via en donationssida som fås av partiet. Varje kandidat vars kampanjkontonummer skickats till partiets kandidatregister får en donationssida.

När krävs det ett insamlingstillstånd?

Det krävs INGET tillstånd för att

  • be släktingar, vänner eller bekanta om pengar privat
  • be om pengar via en e-post skickad till stödgruppen
  • ha en informell insamling under en sluten sammankomst
  • motta en donation man inte bett om
  • sälja kampanjprodukter (produktförsäljning är ett sätt att skaffa medel, inte en penninginsamling)

Det krävs tillstånd

  • för att offentligt be om pengar, på t.ex. sociala medier, en broschyr, en tidningsannons, på en webbsida eller i en blogg.
  • för vilken verksamhet som helst där man vädjar till allmänheten att få vederlagsfritt stöd

Utförande av valinsamling är tillåtet utan ett tillstånd till penninginsamling. Valinsamlingsarrangören ska vara en partiförening eller en förening som uteslutande arbetar för kandidaten, de insamlade medlen ska i sin helhet användas för att täcka kostnaderna för valkampanjen, samlingen ska försiggå under kampanjperioden (som inleds sex månader före valdagen och avslutas två veckor efter valdagen). För en valinsamling ska redovisning lämnas till Polisstyrelsen. En kandidat som använder partiets donationsservice behöver inte bry sig om separata rapporter för sin insamlingsverksamhet.

Bestämmelser om valfinansiering: vad säger lagen?

Varje grön kandidat och kampanjchef ska känna till följande regler och begränsningar och följa dem samvetsgrant. Vi har varit föregångare i att främja bättre regler – vår skyldighet mot röstarna är att vara det också i fortsättningen!

Stödtak

Värdet av stödet från en uppbackare får i kommunalval vara högst 3 000 euro, i riksdagsval 6 000 euro och i Europaparlamentsval 10 000 euro per kandidat.

Skyldighet att uppge valreklamens betalare

Enligt lagen ska en kandidat se till att det av sådan avgiftsbelagd reklam som ingår i valkampanjen eller är avsedd att stödja den framgår vem som betalar reklamen. Syftet med denna skyldighet är att öka öppenheten kring valfinansieringen. Utgångspunkten är att betalarens namn ska uppges i all reklam. I praktiken sätter man en knappt märkbar text i kanten av reklamen, till exempel ”Reklamens betalare: kandidaten själv”

Redovisningsskyldighet

Varje kandidat borde före förhandsröstningen lämna in en förhandsredovisning med information om finansiering och kostnader för den egna kampanjen så att den egna valfinansieringen finns till påseende och utvärdering för väljare när de fattar sitt röstningsbeslut. En kandidat som valts in eller utsetts till ersättare ska efter valet lämna in en redovisning av valkampanjens finansiering och kostnader.

Donatorers offentlighet

Storleken på summorna som ska offentliggöras varierar beroende på val.  I riksdagsval och Europaparlamentsval är alla donationer på minst 1 000 euro offentliga. I kommunalval är summan 800 euro. Bidragen räknas kumulativt, med andra ord ska åtskilliga belopp under 800/1 000 uppges om den totala summan av bidrag från samma givare överskrider 800/1 000 euro. Det går att publicera också mindre summor förutsatt att du först begärt personens samtycke (obligatoriskt om det handlar om en privatperson och korrekt även i andra fall).

Förbjudet stöd

En kandidat får inte ta emot bidrag från givare som inte kan klarläggas (undantag: bidrag småskalig produktförsäljning och bössinsamlingar samt andra liknande småskaliga penninginsamlingar).

En kandidat får inte ta emot bidrag för valkampanjen från offentliga sektorn (staten, kommuner, samkommuner, statliga eller kommunala affärsverk/föreningar, studentstiftelse, FPA osv.) Stöd från utlandet kan mottas endast från privatpersoner.

Kampanjtid

Kampanjtiden beräknas vara den tidsperiod som börjar sex månader före valdagen och pågår två veckor efter valdagen. Utgifterna som hänförs till den här perioden är valutgifter oavsett när räkningen betalas – till exempel är den valreklam som publiceras under kampanjtiden en valutgift även om räkningen skulle betalas först 3 veckor efter valet. Pengar med vilka kandidaten bekostar dessa utgifter är valfinansiering oavsett om pengarna har mottagits under kampanjtiden; en donation till valkampanjen är en donation till valkampanjen även om den kommer 7 månader före valet.

Kampanjkonto

När du skriver under kandidatavtalet förbinder du dig till att öppna ett kampanjkonto via vilket all inkomst- och utgiftstrafik för kampanjen ska skötas. Kampanjkontot kan vara registrerat i kandidatens namn och då är kampanjen en del av kandidatens privata hushåll. Om du vill att skattemyndigheten betraktar din kampanj som ett från gåvo- och inkomstskatt befriat allmännyttigt samfund skall kampanjkontot vara registrerat i stödgruppens, till exempel kampanjchefens eller den ekonomiansvarigas eller någon förenings, exempelvis partiets lokalförenings namn.

Närmare anvisningar hittar du på webbsidan för Val- och partifinansieringstillsyn.